Åh, jag blir så trött på allt tjaffsande och på allt som INTE händer när tonåringar är i farten.

De tre herrarna skulle ut och tälta. De har pratat om det sen i eftermiddags. Och NU när det är becksvart ute står de klara. En vill åka i kväll - trots att det blir hopplöst att se ute i skogen eftersom de inte hittat några ficklampor. En vill INTE åka - eftersom han är så trött nu och det är sent. En gör som de andra vill och har ingen egentlig ¨åsikt. Mamman försöker medla och föreslår att de slår upp tältet i trädgården för att träna på det - och sedan tänder en brasa i vårat eldningsbål. Två vill det. En vill inte alls. Två vill gå till macken och handla det som behövs för att överleva i skogen. En tycker att det är för dyrt - och vill hellre åka till coop (som just stängt). Mamman säger att "ni får en halvtimme på er att bestämma er om ni ska ha skjuts - för sen måste jag gå och lägga mig - stackars jag som ska jobba i morgon."

Fortarande inget besked om hur det blir...

Jag sätter min hatt (om jag nu hade någon ) på att det inte blir något i morgon heller. Sorry mina vänner - men det verkar vara så ni fungerar.

Nu är semestern snart över. Det känns lite sorgset. Dagarna har varit trista, roliga, regniga, soliga.... och arbetssamma.

Trots att målningen i det närmaste regnade ifrån oss har vi nog aldrig varit så här flitiga under en semester.

Listan som gjordes innan semestern är avverkad med råge och det känns så bra. Trots det är det med lite vemod jag går tillbaka till jobbet.

Nu ska jag försöka hitta inspiration och glädje i det.

Håkan är hemma i morgon också - konferensen börjar på tisdag. Så det blir lite mjukstart... Det är ju alltid något att glädja sig över. Plus att vi på fredag firar bröllopsdag. Den 16:e i ordningen. Va??? Förra året firade vi det med stort kalas med vännerna. I år blir det nog en lugnare tillställning.

Den här lille kämpen hittade vi på vår altan. Med sitt byte mitt i näbben. Snacka om att liv och död ligger såååå nära varandra.

Mådde inte bra i morses. Förkyld och eländig masade jag mig upp ur sängen. Ringde återbud till Lena och gänget och satte på en panna te.

Nu har den alldeles sista semesterdagen för den här gången snart nått sitt slut...

Vi har målat lite och ätit ute i solen och just nu håller Håkan på och skruvar fast panelen på ena kortsidan av huset.

Och killarna de leker i rutschkanan.... Tänk att det kan vara så himla roligt!